Automatisering inom socialtj?nsten aktualiserar en diskussion om hur teknikens p?verkan p? m?nniskobehandlande organisationer ska f?rst?s. Den r?dande diskussionen inom forskningen ?r delad, d?r automatiseringen b?de beskrivs bidra till enhetliga och mer r?ttvisa bed?mningar samtidigt som andra menar att den hotar det professionella handlingsutrymmet och d?rmed kan utmana den individuella behovspr?vningen. Den teknologiska utvecklingen v?lkomnas av kommuner och regioner och beskrivs som en n?dv?ndighet f?r att m?ta framtida behov.

Det finns en samstämmig uppfattning inom forskningen att barn till psykiskt sjuka föräldrar är en riskgrupp och att dessa barn i större utsträckning än andra kan utveckla sociala och psykiska problem under uppväxten eller i vuxen ålder. Då vuxenpsykiatrin är de som möter föräldrarna till dessa barn har vi intresserat oss för professionella inom vuxenpsykiatrin för att försöka fånga deras tankar kring dessa barns situation och behov.Detta är en kvalitativ uppsats med syfte att undersöka hur personal inom vuxenpsykiatrin ser på barn, barns behov och föräldrars förmåga när föräldrar lider av psykisk sjukdom. Vi har genomfört en fokusgruppsintervju med en grupp professionella på en öppenvårdsmottagning. Våra frågeställningar är följande: Hur ser professionella inom vuxenpsykiatrin på behoven hos barn då föräldrar lider av psykisk sjukdom? Hur resonerar professionella inom vuxenpsykiatrin kring föräldraförmågan då föräldrar lider av psykisk sjukdom? Hur ser professionella inom vuxenpsykiatrin på barnperspektivet och hur påverkar det deras arbete? Vad anser professionella inom vuxenpsykiatrin att man kan eller bör göra för att möta behoven hos barnen?Vårt resultat visar att deltagarna i vår fokusgruppsintervju gjorde skillnad på barns behov utifrån deras ålder och att de ansåg att olika diagnoser hos föräldrar skapar olika förutsättningar för föräldraförmågan.

När du fyller 18 år i Sverige förväntas du bli vuxen. Det är en utmanande period i livet då mycket händer och förändras. För de som lider av någon form av psykisk ohälsa och är i behov av kontakt med psykiatrin innebär denna period att man måste byta vård från Barn- och Ungdomspsykiatrin (BUP) till Vuxenpsykiatrin. Syftet med denna uppsats var attundersöka hur unga vuxna upplever övergången från BUP till vuxenpsykiatrin i Sverige och vilka behov de har under den processen. Fyra halvstrukturerade intervjuer hölls med fyra kvinnor mellan 20-26 år.

Samverkan innebär att föräldrarna, läraren och eleven utför målinriktade samverkansformer för att främja elevens kunskapsmässiga och sociala utveckling. Vi undrar därför hur föräldrarnas och skolans uppfattningar är kring samverkan. För att få fram dessa uppfattningar har vi gjort intervjuer med två föräldrar, två lärare, en kurator och en rektor. Slutsatserna från intervjuerna diskuteras och analyseras med hjälp av läroplanen samt relevant litteratur. Vi har kommit fram till att samverkan fungerar mellan skola och hem.

The purpose of this essay is to examine how social welfare secretaries from the social service and welfare officers from adult psychiatry experience the cooperation between themselves in relation to mentally ill mothers and their children.Moreover, the study aims to shed light on social welfare secretaries and welfare officers views on potential gender related differences in the work with mentally ill mothers and fathers.Five qualitative interviews were performed in two separate municipals in the Stockholm area. Three of the respondents were social welfare secretaries in the social services and two were welfare officers in the adult psychiatry. Our theoretical starting point has been role theory and a model of different dimensions of cooperation.Our result showed that there were shortcomings in the cooperation between the two principals. How well the cooperation worked differed between the two municipals. In one of the examined municipals the cooperation could only be found on an individual client or individual patient case level, whilst in the other municipal the cooperation existed on a more general level in the form of project meetings.

Barn till psykisk sjuka kan ha ökad risk för psykisk ohälsa men detta kan uppvägas av tillgängliga skyddsfaktorer. Barn har blivit mer uppmärksammade inom vuxenpsykiatrin på senare år. Beardslees familjeintervention implementeras sedan 2008 i Sverige. Studien undersökte hur vuxenpsykiatrin stödjer barn till psykisk sjuka, speciellt angående interventionen. Tio anställda, utbildade i interventionen, från sju psykiatriska kliniker i Stockholm intervjuades.

Uppsatsen är en kvalitativ studie som bygger på fem intervjuer med enhetschefer för HVB- hem. Dessa verksamheter är behandlingsverksamheter där huvuddelen av klienterna utgörs av barn och ungdomar, men det förekommer även vuxna som klienter. Samtliga verksamheters huvudfokus ligger på familjebehandling och är så kallade utförarverksamheter vars uppdragsgivare är socialtjänsten. Socialtjänsten är den huvudsakliga samverkanspartnern,men det förekommer även kontakter med andra myndigheter såsom skola, sjukvård, Migrationsverk, polis och kriminalvård. Studiens syfte är att beskriva den problematik som enhetscheferna upplever i samverkan med socialtjänst och andra myndigheter.

Uppsatsens syfte har varit att förstå hur samverkan fungerar mellan socialtjänst och psykiatri. För att göra detta har en kvalitativ studie genomförts för att se vad två personer som arbetar på ett stödboende inom socialtjänsten respektive inom den psykiatriska öppenvården och deras två chefer tänker om samverkan i den löpande verksamheten. Frågeställningarna var: Hur ser samverkan ut mellan de två verksamheterna, vad styr samverkan mellan verksamheterna och hur ser de två professionernas handlingsutrymme ut? Resultaten har analyserats utifrån Grapes (2006) modell av den nyinstitutionella organisationsteorin. Samverkan mellan organisationerna fungerar i det här fallet ganska bra på marknivå.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka samverkan mellan fritidsverksamhet och skola. Mer centralt handlar studien om samverkan mellan fritidslärare och klasslärare. Studien undersöker möjligher och hinder för samverkan mellan fritidslärare och klasslärare, samt vilka konsekvenser samverkan har för barns utveckling och lärande. I studien har tre klasslärare samt tre fritidslärare intervjuats, metoden som används är en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Informanterna arbetar i en privat organisation i en större stad i Västsverige och arbetslaget arbetar mot barn år F-3.

Barn till psykiskt sjuka har varit en bortglömd grupp i vårt samhälle, men har på senare år börjat bli mer synliga. I januari 2010 beräknas ett förslag om ändring i Hälso- och sjukvårdslagen träda i kraft. Förslaget innebär ett förtydligande av hälso- och sjukvårdens ansvar för patienters barn.Syftet med uppsatsen var att undersöka hur professionella inom vuxenpsykiatrin ser på sitt arbete utifrån lagstiftning gällande barn till psykiskt sjuka patienter. Frågeställningarna berörde vilka skyldigheter de professionella såg sig ha gällande patienternas barn, och hur arbetet utefter dessa skyldigheter såg ut. Frågeställningarna tog också upp de professionellas uppfattning om förslaget om ändring i Hälso- och sjukvårdslagen samt vilka konsekvenser de trodde att en lagändring skulle kunna få.Studien är kvalitativ och bygger på två fokusgrupper med professionella inom vuxenpsykiatrin, varav den ena bestod av kuratorer och den andra av mentalskötare.

Studiens syfte var att belysa hur samverkan mellan skola och arbetsliv används för gymnasieskolans utbildningar inom den yrkesförberedande utbildningen. Studien har genomförts enligt en kvalitativ metod med intervjuer av tre lärare och två handledare på tre olika skolor som erbjuder industriell praktik. Syftet med intervjuerna var att belysa lärares och handledares upplevelser kring samverkan mellan skola och arbetsliv. Intervjufrågorna var uppdelade i två teman rörande samverkan. I det första temat låg fokus på elevers lärande ute på praktikplatserna och hur kvaliteten på lärandet påverkas av den samverkan som bedrivs mellan skola och arbetsliv.

Denna studie fokuserade på samverkan inom landstingets beroendeenhet och kommunens socialtjänst missbruksavdelningen. Syftet med studien var att belysa praktikers rfarenheter av samverkan, avseende patienter/klienter med missbruk/beroende problematik.Metodvalet var kvalitativa intervjuer. Den teoretiska utgångspunkten är Danermarks teori om samverkan och tre primära samverkansbegrepp;organisation, kunskap och regelverk. Resultatet visade att praktiker som deltagit i studien upplever att samverkan inom landsting och kommun fungerar bra och framhåller vissa faktorer som kan underlätta samverkan samt vissa faktorer som kan försvåra samverkan. Faktorer som underlättar samverkan är bland annat en god kommunikation, regelbundna möten.

Magisteruppsats som utvärderar samverkan mellan skola, socialtjänst och polis i Malmö. Aktörsfokuserad beskrivning av organisationen med syfte att förbättra formen för samverkan. Kvalitativ studie baserad på intervjuer och observationer..

Detta är en kvalitativ studie om samverkan mellan olika kommunala verksamheter. Studiens syfte är att beskriva och analysera samverkan mellan POSOM-grupper (Psykiskt Och Socialt Omhändertagande) inom tre kommuner. Resultatet av undersökningen grundar sig på kvalitativ data. Det teoretiska ramverket som har tillämpats i denna studie är tidigare forskning inom samverkan. Frågeställningar som kopplas till studien är följande: Hur upplevs samverkan mellan POSOM-grupperna utifrån respektive yrkesutövares perspektiv? Vilken betydelse har samverkan mellan POSOM-grupperna utifrån respektive yrkesutövares perspektiv? Vilka hinder eller dilemman för samverkan identifieras av yrkesutövarna i POSOM-grupperna? Slutsatser som kan dras är att samverkan ses som viktigt, åtminstone på ett retoriskt plan, men i realiteten finns hinder som påverkar samverkan negativt, vilket ligger i linje med tidigare forskning om samverkan.

Samverkan är ett ord med många synonymer och innebörd för myndigheter. Syftet med denna studie är att studera samverkan mellan myndigheterna i Luleå kommun och dess arbete för att verka mot drogproblematiken. Fokus i essän ligger på att ge en överblick på vad samverkan innebär och hur god samverkan mellan myndigheterna kan skapas. Frågeställningar som kopplas till studien är följande: Vilka åtgärder och förebyggande insatser har myndigheterna vidtagit för att verka mot drogproblematiken? Hur ser samverkan mellan dess myndigheter ut? Hur ser Föräldraföreningen mot narkotika på narkotikaproblematiken? Slutsatser som kan dras är att samverkan mellan myndigheterna i Luleå kommun existerar.